onsdag 16 mars 2011

Multikultidebatten fortsätter

Detta är ett inlägg av författaren Kaj Attorps som bl.a. skrivit de mycket läsvärda böckerna ”Gredelins längtan” och ”Liv för liv” vilka jag läst med stor behållning. Efter Kajs inlägg följer mitt svar:

Tack för dina texter. Jag har läst din artikel och en del av inläggen. Ämnet är stort.

Själv är jag skeptisk till multikulti. Den tycks inte fungera i något land. (Schweiz har ju andra och unika förutsättningar). Visst kan man prisa idén och skylla på politiken, men politiken i det här fallet är ju det samma som verkligheten. Ingen tvivlar väl på att svenska beslutande politiker har de bästa intentioner, ändå erkänner de alla att integrationen har misslyckats. "Lika barn leka bäst" är en beskäftig men oftast korrekt sanning.

Det är klart att utländsk kultur och mentalitet berikar ett land. Det är också klart att om invandrarna var duktiga, skötsamma, villiga att i viktiga avseenden smälta in i sitt nya samhälle osv, så vore multikulti något att prisa. Du skriver: ”För de flesta torde ”multikulti” stå för kulturell mångfald, ett samhälle där olika kulturer lever tillsammans och där man accepterar varandras kulturella olikheter ifråga om religion, seder och bruk, etc, etc.” - Men detta är ett idealtillstånd som inte föreligger.

Till Sverige kommer ca 100 000 nya flyktingar per år, de flesta muslimer. Av dem har drygt hälften inte ett arbete efter sju (eller fem) år. De bor tillsammans med landsmän och torde bidra obetydligt till det gemensamma samhället. En stor del lär sig inte svenska, hundratusentals personer (också i andra generationen) talar en veritabel rotvälska. I en skola i Rosengård klarar blott 13 % godkända betyg i grundskolan. Du vet att den svenska skolan fallit från en topposition för 20 år sedan till under medel i Europamätningar. Multikulti är en förklaring.

Vi läser i tidningen att ambulans och brandkår inte vågar sig in i Rosengård. Vissa busslinjer måste inställas pga stenkastning. Ett antal judiska familjer har lämnat Malmö pga muslimska takasserier. Sådana exempel var fullkomligt otänkbara för ett antal år sen. Man kan ge exempel från den kriminella världen.

I princip är naturligtvis multikulti bra. Men den verkar inte fungera i verkligheten. Det är inte idén som det är fel på utan på politiken, säger du. Varför ändrar då de ansvariga inte på politiken?

Liksom socialismen-kommunismen kräver ett slags idealmänniska för att fungera, så gör multikulti det också. I alla fall en människa som i viktiga avseenden ligger nära, eller vill ligga nära, sitt nya land. Det är ju inte invandrare som kommer (som efter kriget), utan flyktingar, oftast utan papper. Andra länder har en mer "egoistisk" invandringspolitik, de tar bara personer som kan bli till nytta, smälta in och försörja sig. I Sverige är vi humanitära, och det är väl vackert det, men då får vi också problemen. Det är inte så värst många somalier som arbetar, till exempel. Vems felet är, spelar mindre roll. Men sådan är verkligheten.

Man säger att samhället blir mer och mer segregerat. Den svenska gymnasieskolan t ex har aldrig under sin historia varit så segregerad. De flesta bostadsområden likaså. Multikulti är inte den enda, men en viktig förklaring. Man kan beklaga det, men inte förneka det.

Jag anser att vi i Sverige haft en större invandring än vi klarar av.att hantera. Sverige har befolkningsmässigt förändrats mer under de sista 30 åren än någonsin tidigare. Någon debatt om detta har inte ägt rum. Det borde i så fall ha avspeglats i DN och SvD som jag läst hela mitt liv. Jag minns några enstaka kritiska artiklar, men ingen debatt. Gillade man inte massinvandringen så var man främlingsfientlig. Svenska myndigheter och media har så till vida varit framgångsrika som svenskarna utåt accepterat massinvandringen och vi inte fått något värre än lilla SD.

Nationalismen, som uppstod under 1800-talet, kom att bli den moderna världens gissel. Multikulti hade varit bättre. Men multikulti förutsätter en annan slags människotyp.

Här är mitt svar på Kaj Attorps inlägg:

Du skriver att ”politiken i det här fallet är ju det samma som verkligheten”. - Jag är inte klar över vad Du menar. Politiken är förvisso en del av verkligheten, men den är också något som påverkar verkligheten. Genom att förändra politiken kan man förändra verkligheten, förhoppningsvis i en för flertalet positiv riktning.

Att min definition av multikulti beskriver ett mångkulturellt idealtillstånd som inte föreligger är jag naturligtvis medveten om. Sådana tillstånd är dock normalt värda att eftersträva. Ett samhälle där människor med exempelvis olika etnisk bakgrund, politiska åsikter, religiösa föreställningar och sexuell läggning kan leva fredligt tillsammans måste vara en vision för varje fungerande demokrati. Däremot är det mycket tveksamt att ens i välmenande avsikt att motverka diskriminering, tillerkänna vissa religiöst eller kulturellt särpräglade grupper rättigheter som andra inte har eller acceptera beteenden som inkräktar på andra människors sätt att leva. Detta brukar kallas för multikulturalism.

När man hör ropen skalla i Europa om att multikulti är död så tror jag och hoppas jag att det är det senare fenomenet som avses, men det är säkert många som menar att det också borde omfatta idén om ett mångkulturellt samhälle.

Du tecknar en mycket dyster bild av förhållandena i Sverige. Muslimska invandrare är till 50% arbetslösa, bor i muslimskt dominerade områden, har inte lärt sig svenska och underminerar det svenska skolväsendet som förut var så bra. Judiska familjer trakasseras och kriminaliteten växer. Om det nu är så och säkert har Du till stor del rätt med Din beskrivning av den svenska verkligheten, måste vi väl fundera över vad vi kan göra för att förbättra situationen.

Vi har i huvudsak tre alternativ. (a) Vi bryr oss inte, utan låter det gå som det går samtidigt som vi gnäller lite över hur dåligt allting blivit och hur mycket bättre det var förr. (b) Vi stoppar all vidare muslimsk invandring och försöker med alla någotsånär legala medel få de muslimer som är här att lämna landet eller (c) Vi vägrar acceptera situationen som den är och vidtar åtgärder som förstärker vårt mångkulturella samhälle.

Detta måste sannolikt innebära
- att säga adjö till den kanske välmenande men verkningslösa multikulturalismen;
- att ställa större krav på alla invandrare att lära sig svenska, bli bra skolelever och bra på att försörja sig själva;
- att i än högre grad än hittills förmå arbetsgivare att anställa arbetslösa;
- att också hjälpa invandrade kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden samt verka för att även de får chansen att lära sig svenska och att de också tar den;
- att stärka skolundervisningen i de områden som domineras av svagpresterande elever;
- att minska olika gruppers isolering i samhället, typ Rosengården, genom att verka för en mera spridd geografisk fördelning;
- att på samma sätt behandla icke-kristna gruppers ansökningar om att få bygga moskéer, tempel, etc som om de gällt att bygga nya kyrkor, vilket väl inte behövs så ofta i dagsläget. Kanske kunde man till och med förmå svenska kyrkan att upplåta eller överlåta några av sina byggnader till icke-kristna samfund;

Listan på vad som kan göras kan göras längre. Sammanfattningsvis tror jag att det viktigaste är att alla oavsett bakgrund (i) lär sig svenska, (ii) skaffar sig en bra utbildning, (iii) försörjer sig själva och sina familjer samt (iv) smälter in i den svenska mångkulturen utan att för den skull förlora sin egen identitet. Detta tror jag är viktigt för hela samhället och minst lika viktigt och önskvärt också för dem som ännu inte förverkligat (i) – (iv).

Du håller med om att ett mångkulturellt samhälle är eftersträvansvärt och undrar varför inte ansvariga politiker ändrar på politiken så att vi får (får bibehålla) ett sådant samhälle. Faktiskt, det undrar jag också och efterlyser klarare besked om invandringspolitikens fortsatta inriktning.

Du säger att vi de senaste decennierna haft en större invandring än vad vi kunnat hantera och att det inte förekommit någon debatt om detta. Därigenom skulle regering och media ha fått svenskarna att acceptera den massinvandring som skett utan att vi ”fått något värre än lilla SD”.

Personligen tycker jag faktiskt att det är illa nog och jag tror inte att Alliansens överenskommelse med Miljöpartiet på minsta vis minskar Sverigedemokraternas framfart. Så här skriver Mp i sitt partiprogram: ”Alla människor skall ha rätt att leva och bo var de vill. Vi vill därför på sikt införa en helt fri in- och utvandring ur Sverige och övriga Europa”. Jag ställer mig mycket frågande till om det verkligen är det som en majoritet av svenska folket verkligen vill.
Slutligen menar Du att multikulti nog vore bra men förutsätter en annan slags människotyp.

Det tror inte jag. Det måste gå. Alternativet är inte ett vackert Sörgården där alla ser ungefär likadana ut och tänker och leker på samma sätt. Alternativet är diskriminering och våld, hat och förtryck, rädsla och isolering.

Inga kommentarer: