fredag 14 november 2008

Svar på Tyrbergs inlägg

Kyrkoherde Tyrberg har gjort ett beaktansvärt försök att misskreditera de tankar som jag fört fram i min bok. Han har därvid använt sig av ett lika gammalt som oärligt knep att först tillvita motståndaren en rad klandervärda åsikter för att därefter angripa dessa i syfte att visa hur fel denne har. Därtill utnyttjar Tyrberg en annan ohederlig metod som heter "guilt by association" genom att hävda att det skulle råda någon sorts åsiktsgemenskap mellan mig och Bin Laden, en rent befängd tanke som knappast förtjänar ytterligare kommentarer.

Exempelvis har jag inte hävdat att "en värld utan Gud eller monoteism skulle vara en värld utan krig och konflikter". Eftersom jag inte tror att det finns någon Gud som styr och ställer här på jorden så kan jag inte heller tro att världen bleve bättre om Gud inte fanns. Världen är som den är, med eller utan Gud, och har genom årtusendena präglats av krig och konflikter. Däremot menar jag att vi i en värld utan religioner åtminstone haft en chans att slippa de krig och konflikter som orsakats av religiösa motsättningar och de är nog fler än vad Tyrberg tycks tro. - "Det upprörande med religionskrig", säger Tyrberg, "är inte att de är många utan att de överhuvudtaget existerar". På den punkten är vi faktiskt överens.

Man kan fråga sig om vi verkligen behöver några religioner med hänsyn till allt elände de förorsakat eller medverkat till. Behöver vi en religiositet som organiseras i sekter, samfund och religioner som ständigt predikar att just deras Gud är den enda rätta? Jag tycker inte det och på den punkten är nog Tyrberg och jag inte särskilt ense.

I samma stycke där Tyrberg försöker klumpa ihop mig med Bin Laden anklagar han mig för att vilja bekämpa trosföreställningar, ett tema som han gärna återkommer till. På den sida i min bok som han hänvisar till skrev jag följande: "Jag tror att vidskepelse, magi, fördomar, religiösa dogmer och alla andra villfarelser bör bekämpas med hjälp av intellektuella och rationella resonemang och att vi därvid inte bör förtröttas".

Menar Tyrberg verkligen att vidskepelse, magi, fördomar och andra villfarelser är trosföreställningar? Vill han inte själv vara med om att bekämpa dessa företeelser med fredliga medel? Jag förmodar att Tyrberg vill slå vakt om de religiösa dogmerna, men på fyra av fem punkter hade jag faktiskt trott att vi kunnat vara överens.

För mig är begreppet "trosföreställning" något helt annat. Det är vad varje reflekterande människa utvecklar genom sitt ärliga sökande efter en förklaring till hur världen är som den är. Ett sådant sökande är högst personligt och kan leda till trosföreställningar av religiös natur med utrymme för övernaturliga fenomen som exempelvis gudar, änglar, häxor, paradis, helvete, själavandring, pånyttfödelse, etc, etc.

Vad Tyrberg verkar ha så svårt att acceptera är att samma slags sökande kan leda till trosföreställningar som inte lämnar något utrymme för religiösa fenomen.

Det bekymrar mig föga vad Tyrberg säger om att det skulle vara svårare att bevisa Guds inexistens än hans existens. Jag tror nämligen inte att det är detta det handlar om. För mig gäller det inte att "bevisa" vem som har "rätt" eller "fel" utan att var och en som så vill får utveckla en egen förståelse för världen omkring oss. Och denna värld omfattar hela universum och kanske mer därtill.

Jag tror att sökandet efter att i djupare mening förstå den värld vi lever i är viktigt för varje fritt tänkande människa liksom att utbyta tankar och idéer med andra, som nu med Tyrberg som jag hoppas känner på samma sätt även om jag inte kan uttrycka mig med samma intellektuella skärpa som Hedenius.

Tyrbergs påstående att kristna länge hävdat allas rätt att fritt formulera en tro är minst sagt tvivelaktigt. De kristna kyrkornas traditioner har ju främst gått ut på att hålla folk i "Herrans tukt och förmaning". Förföljelser av oliktänkande var snarare regel än undantag ända in på 1900-talet. Många var de som utvandrade till USA under 1800-talet för att de inte stod ut med det religiösa förtrycket i sina hemländer.

Likväl bröstar sig Tyrberg över "att det är i traditionellt kristna länder som religionsfrihet finns!" - För det första kan påståendet ifrågasättas. För det andra är det väl så att den religionsfrihet vi åtnjuter i Europa inte beror på den kristna religionen utan på demokratins framväxt och dess främjande av människors frihet på många områden, däribland rätten att välja livsåskådning.

Tyrberg beskyller mig för att vara fundamentalist och undrar vilken kunskap jag menar mig ha fått av Gud för att kunna uttala mig så tvärsäkert i min bok. Svaret är naturligtvis att jag inte menar mig ha fått någon särskild kunskap av Gud, eftersom jag inte tror att det finns en Gud som förmedlar sådan kunskap. Kristna människor tror att Gud förmedlat viktig kunskap genom Bibeln. Därför går de ofta tillbaka till den boken för att läsa sig till vad Gud egentligen vill. Bibeln är den kristna religionens fundament.

För egen del tror jag att kunskap kan inhämtas på många sätt. Bibeln är en viktig källa till att förstå den kristna religionens uppkomst och de förhållanden som rådde under den tid den skrevs och dessförinnan. Det kan dock inte hjälpas att framställningen under de senaste 1700 åren hunnit bli rätt föråldrad och att det under tiden kommit fram en hel del annan intressant litteratur på de områden som behandlas i Bibeln.

En hel del av denna litteratur vilar på vetenskaplig grund och jag menar att det finns mycket i dessa modernare verk som är värt att ta del av i sökandet efter den egna livsåskådningen. Mot den bakgrunden kan man kanske fråga sig vem av oss som är den egentlige fundamentalisten.

Slutligen några ord om teologin som vetenskap. Tyrberg undrar om jag vet vad teologi är. Enligt vad jag minns från skolan består begreppet av de två grekiska orden theos (Gud) och logos (lära). Därav följer alltså att teologi är läran om Gud. Eftersom den bland religiösa människor vanligast förfäktade åsikten är den att Gud är outrannsaklig, hans vägar outgrundliga, hans handlingar obegripliga och att han verkar i det fördolda enligt en gudomlig plan som vi människor inte kan förstå, så är det med andra ord omöjligt att på vetenskaplig grund utveckla en lära om Gud. Härav följer att teologi inte kan vara en vetenskap, i varje fall med den angivna definitionen av begreppet teologi.

Till följd av den ökande sekulariseringen under 1900-talet gick man emellertid alltmer över till att kalla teologi för religionsvetenskap, vilket är helt logiskt. De vetenskapliga metoder som tillämpas inom ämnet historia kan man naturligtvis också använda inom ämnet religionshistoria. På liknande sätt kan man med vetenskapliga metoder studera religiösa yttringar och gudsföreställningar, men detta är ju något helt annat än en lära om Gud för någon sådan går inte att bygga på vetenskaplig grund.

Det är bra att Tyrberg läst min bok. Det är jag glad för. Det var bara synd att han skulle göra det på samma sätt som Fan, när han läser Bibeln.

Hans Christian Cars

2 kommentarer:

li sa...

En "Pippi Långstrump-definition" säger inget annat än vad ordet betyder. (Pippi är ju ett barn, som bor i ett hem, alltså bor hon redan i ett barnhem och behöver inte flytta till något sådant).

Teologi är ett ord, som betecknar en (flera) vetenskap/er. Att tillmäta ordet större betydelse än det som ordet står för är bokstavstro. Du är alltså bokstavstroende. Ja, det säger väl något om en ekonom, kanske.

(hittade hit för att du skrivit om Olle Carlsson, som jag tycker är bra)

Om Hans Christian Cars sa...

Hej Li,

För undvikande av missförstånd kan det vara bra att definiera de ord eller begrepp som man använder så att man inte uppfattar deras innebörd på olika sätt. Detta har ingenting med bokstavstroende att göra.

För övrigt tycker också jag att Olle Carlsson är även om vi har lite olika åsikter om en del saker, men säkert inte i allt.